Energideklarationen är mycket mer än en pappersprodukt
Att förstå vad en energideklaration innebär kan kännas som en djungel, men i själva verket är det ett värdefullt verktyg för både miljö och plånbok. I takt med att energipriser och hållbarhetskrav ökar blir det allt viktigare att känna till byggnadens energiprestanda – särskilt om man står inför en försäljning, uthyrning eller renovering. Energideklarationen är mer än ett juridiskt krav. Den är också en konkret vägledning till hur ditt hem kan bli mer energieffektivt.
En energideklaration visar hur mycket energi en byggnad förbrukar per kvadratmeter, och placeras på en skala från A till G – där A är bäst. Det är lätt att tro att det bara är en formalitet, men faktum är att deklarationen kan innehålla direkta förslag på förbättringar som sparar både energi och pengar. Den berättar också om installationer som värmesystem och ventilation, och kan ge en tydlig bild av vilka åtgärder som lönar sig att göra först.
Från 2025 kommer dessutom reglerna att skärpas. EU:s nya direktiv innebär bland annat att byggnaders hela livscykel påverkar deklarationen. Det betyder att materialval, möjligheter till solenergi och tillgång till exempelvis laddstationer kommer att spela roll. Det här gör energideklarationen ännu viktigare för den som vill hålla sin fastighet konkurrenskraftig och framtidssäker.
För att skaffa en energideklaration anlitar man en certifierad energiexpert. Den personen går igenom huset, granskar uppvärmning och energianvändning och föreslår åtgärder. Slutresultatet registreras hos Boverket och blir ett officiellt dokument. För många är detta ett tillfälle att upptäcka hur små investeringar kan ge stor effekt – både ekonomiskt och miljömässigt.
Energideklarationen är alltså mycket mer än bara en pappersprodukt. Den är ett verktyg för att förstå hur ditt hem mår – och hur du kan göra det ännu bättre.
Det som framför allt ger en byggnad ett bra energibetyg är låg energianvändning i förhållande till dess storlek. Det handlar om hur effektivt huset använder energi för uppvärmning, varmvatten, ventilation och fastighetsel. Ett välisolerat klimatskal – alltså väggar, tak, fönster och dörrar – är en grundläggande faktor. När värmen inte läcker ut minskar energibehovet kraftigt, särskilt under kalla månader.
Värmesystemets effektivitet spelar också en avgörande roll. Ett vattenburet system som drivs av en värmepump, fjärrvärme eller pelletseldning är ofta mer energieffektivt än direktverkande el. Har man dessutom tillgång till solceller som kan bidra till elproduktionen blir betyget ännu bättre, eftersom en större andel av energibehovet täcks av förnybar källa.
Ventilationen är en annan viktig komponent. System med värmeåtervinning, där frånluften används för att förvärma tilluften, kan minska energianvändningen markant. Äldre hus med självdrag eller utan återvinning har ofta betydligt högre energiförbrukning. Smarta styrsystem som anpassar ventilation och uppvärmning efter behov är också något som kan förbättra energiklassen.
Samverkan mellan tekniska system och byggnadens utformning – exempelvis kompakta volymer, bra solorientering och skuggning – är ytterligare faktorer som gynnar energiprestandan. Ju mer huset drar nytta av sin placering och konstruktion, desto mindre belastas energisystemet. Allt detta sammantaget är vad som höjer byggnadens energibetyg till ett eftertraktat A eller B.
